Nu har jag en egen lusitano! Det blir en brun femåring på 164 cm från Joao Lynce, samma säljare som Ulrik köpt Xipo ifrån. Han heter Grao Duque – det betyder storhertigen på portugisiska. Renrasiga lusitano namnges efter ett alfabetssystem – alla hästar i samma årgång har samma begynnelsebokstav i namnet. Alla som är fem år i år har alltså namn som börjar på G.
Grao Duque är efter Zulu, som går GP dressyr och som tävlade i unghäst-VM i Verden som sexåring. Själv var han hingst fram till en dryg månad sedan, men jag lät honom kastreras i Portugal innan han kördes hit.
Resan har tagit sex dagar, med övernattningar på stall och ett vilodygn i Holland. Den verkar ha gått smidigt, och han var i fint skick när jag hämtade honom på hästhotellet i Malmö i morse. Han gick snällt in i vårt släp, även om han tyckte det var lite konstigt. Ännu läbbigare var det att backa ut ur vårt step-up-släp, men till sist tog han sats och bara gjorde det.
Det första jag gjorde när vi kom hem var att longera honom på ridbanan. Han har ju stått riktigt länge och det verkade vara skönt för honom att få sträcka på benen. Sen fick han stå i stallet ett par timmar med Xipo som sällskap. Han passade på att rulla sig fem-sex gånger i boxen, det såg skönt ut!
Portugisiska ridhästar går ju sällan i hage, så bara det är ju en ny grej. Jag longerade först igen, så han fick bocka av sig lite energi. Sen släpptes han i vår lilla rasthage, med Xipo i en hage några meter bort. Det var lite spännande, men han tog det riktigt bra och kändes väldigt sansad. När han gick emot eltråden hoppade han till, men det blev inte mer med det.
Han är en pigg och alert häst som samtidigt verkar vara mycket lyhörd. Fast allt är nytt så är han inte hysterisk utan tacklar det med nyfikenhet och uppmärksamhet. Det är precis vad jag vill ha! Jag hoppas på många roliga år tillsammans med honom.
Fantastiskt fin!!
Tack! Tycker jag med 🙂