Tillsammans med Graos skogspromenadvän från i vintras, Hoppsan, testade vi nya ridvägar idag, i Skrylle. Jag recenserar enligt känd modell:
Infrastrukturen är egentligen väldigt god. Det fanns en bra parkering som inte var bara för hästsläp. Den var uppmärkt som släpparkering på kartan men inte på plats. Det gör att det finns risk att parkeringen inte blir helt genomtänkt, bilar utan släp tänker ju inte på att det kanske kommer ett gäng släp med tillhörande hästar, men det funkade ändå bra idag. Det fanns även ett utmärkt picknickbord för uppsittning. Stigarna var tydligt markerade med var man får rida och var man inte får rida. Däremot fanns det ingen slinga markerad, så det var svårt att hitta rätt. Det hade varit toppen med utmärkta slingor med t ex olika färg eller namn för oss som inte hittar i området.
En annan negativ sak, om än rätt så oundviklig i en så välanvänd skog är att cykelvägar, mountainbikestigar och motionsspår då och då sammanfaller med ridstigen. Det i kombination med att det är mycket folk ute gör det svårt att hålla högre gångart än skritt på de sträckorna.
Grao vill också sätta ett minus för de vita streck som var markerade i marken här och där, de var klart skumma. Fast när han gått över ett tiotal fattade han inte längre vad problemet var, de var ju som vanligt. Betyget för infrastruktur blir en stark fyra.
Naturupplevelsen är bra, men inte i paritet med våra bästa ställen. Lövskog i lövsprickning är ju alltid vackert men det kan inte tävla med ställen som Snogeholm, Sandhammaren eller de bästa ställena på Björka. Jag är faktiskt tuff och sätter en trea här.
Överlag är ändå ridbarheten mycket bra. Underlaget på skogsstigarna är riktigt bra, det märks att stigarna är preparerade. Det var inga problem att hålla galopp inne på relativt smala stigar eftersom underlaget är så bra. Det var även en hel del grusväg, men gruset var förhållandevis snällt mot hästhovar. Ett annat plus för ridbarheten är de oändliga valmöjligheterna. Lär man sig hitta här finns det alla möjligheter till variation. Jag slår till med en femma på ridbarheten även om det finns några svaga punkter.
Sammantaget betyg blir en fyra.
Turen idag blev exakt 11 km lång. Vi hamnade lite vilse ett tag och fick rida samma väg tillbaka, men det redde upp sig efter att vi pratade med några andra ryttare och konsulterat google maps ett par gånger. Vi red mycket galopp inne på stigarna och lugnare på grusvägarna. Grao gick först ett tag, men sedan bestämde han sig för att mitten kändes lagom och bekvämt. Några gånger fick jag påminna honom om att det är huvudet upp och fötterna ner som gäller vid galopp och inte tvärt om, men på det hela uppförde han sig riktigt väl. De andra hästarna var rätt trötta när vi kom tillbaka, men Grao visade inga spår av trötthet. Han har bra kondition, men jag tror han låter bli att känna efter så mycket också.
