Idag åkte vi iväg med Xipo och Grao till Snogeholm för en lång och lugn skogsrunda. Det tog i och för sig ett tag innan Grao tog till sig det där med ”lugn”. Han började med att takta ett par kilometer för att sedan gå över i bocksprång när vi försökte trava. Däremot klarade han hjortarna och highland cattlarna hur bra som helst, det bara kröp lite allmänt under skinnet på honom.
Skogen där är så vacker! Det var fuktigt och rätt kallt, men underlaget var för det mesta jättefint. Vissa sträckor går genom lärkskog, och där var marken alldeles orange av ett lager av barr. Tyvärr har de dock lagt riktigt grovt grus ungefär en kilometer där det tidigare var mjuk och fin sandväg. Jag antar att de planerar att köra skogsmaskiner eller något där och behövde bärighet, men det är verkligen synd för oss som rider.
Efter ungefär halva rundan lät vi Grao prova att gå först. Han var lite tveksam till en början, men sen klev han på, och han blev riktigt avspänd och fin. Vi travade lite med Grao först också. Xipo tyckte det var en usel idé, men Grao hanterade det riktigt fint.
Vi hann tillbaka till bilen innan det blivit helt mörkt, men det var på håret. När vi sadlat av och lastat och satte oss för att köra var det inte mycket ljus kvar.
