I helgen hade Sydslättens RF öppen bana igen. Vi testade ju det i december med inte alltför lysande resultat. Men den här gången gick det mycket bättre! Visst var det mycket att titta på och spänningar både här och där. Men vi kunde direkt skritta på spåret, gå förbi domarbordet, trava och galoppera någorlunda sansat. Den här gången red jag dessutom igenom Lätt C:1 två gånger. Den första gången filmade Ulrik.
Jag var supernöjd med programridningen båda gångerna. Första gången hade jag fokus på att ta mig igenom, rida vägarna och hålla rätt gångart. Andra gången försökte jag dessutom rida lite mer framåt i traven för att få allt jämnare och rakare. På slutet gjorde jag om uppridning och halt några gånger, det är ju alltid ett svårt moment och förstås extra svårt när domaren sitter rakt framför.
Nu känns det faktiskt som om en riktig start inte är jättelångt borta.
