Idag var Grao och jag på ytterligare en utflykt – till vår tränare. Det var första gången jag rider, vi har ju varit där en gång tidigare men då red tränaren. Lastningen gick bra, han tvekade lite men gick på snällt. Sen fick han hästkarameller. Det har han inte ätit innan. Över huvud taget är det lite konstigt att få saker att äta ur handen, men det är onekligen ett smidigt sätt att ge en liten belöning. Det gick rätt snabbt att lära sig att hästkarameller är gott.
Han står bra i släpet, och det är skönt då det är en knapp timmes körning till tränaren. Vi var dessutom ute i väldigt god tid, så han fick stå och vänta en liten stund i släpet innan vi lastade ut. Även det gick bra.
Det var lite spänt i ridhuset men eftersom vi hade gott om tid på oss ledde jag runt honom ett tag innan jag satt upp. Jag tränade även att gå på höger sida om honom, det tycker han är lite skumt. Uppsittningspallar är ju av princip skumma och den här är verkligen superskum, så även där fick vi hålla på en stund innan jag kunde sitta upp.
Vi började lektionen med att flytta undan inner skänkel i skritt. Grao är känslig och pigg och vill gärna öka hela tiden. Genom att flytta undan inner skänkel tränar jag honom på att ha skänkeln intill kroppen och sidvärtsrörelsen fungerar som naturlig broms. Jag får hela tiden jobba med små detaljer i sits och inverkan, med en så känslig häst blir det en reaktion både på medvetna och omedvetna förändringar. Jag fick även göra samma arbete i trav.
Vi arbetade även med galoppfattningar från skritt. Där var det verkligen intressant att se hur lite jag behöver göra för att få en reaktion, och hur tydligt det var att gör jag för mycket får jag också för mycket. Det var inte bara en gång vi flög iväg som skjutna ur en kanon.
Nu har jag en hel del att jobba vidare med och dessutom ny lektion redan nästa vecka. Med anledning av dagens tidigare inlägg kan jag dessutom konstatera att jag har en tränare som är analytisk och klarsynt och som dessutom är duktig på att förmedla detta. Jag är verkligen nöjd med det!
