En annan bra sak med att vara ledig är att det finns mer tid att träna. Grao och jag har haft en dubbelträning nu, igårkväll red vi för Martin och idag på förmiddagen för Paulinda. Det kan ju verka lite märkligt att blanda tränare så, men jag tycker att båda dem, och min tredje tränare Olof funkar utmärkt att blanda. Träningarna har samma mål och grundtänk, det enda som skiljer är pedagogiken och lite var fokus ligger. Inget krockar med varandra, utan alla tre tränarnas träningar samverkar och har gjort oss till ett bättre ekipage.
På träningen för Martin igår hade vi fokus på att förbättra galoppens kvalitet för att så småningom göra det riktigt lätt att göra bra byten och på skolor i trav. Arbetet med galoppkvalitet handlar väldigt mycket om styrketräning. Jag måste förstås rida rätt och flytta över vikten bakåt lagom mycket så det blir effektiv styrketräning. Det gäller att kräva lagom mycket så det ger effekt men inte blir pannkaka för att det blir överjobbigt eller för svårt. Jag fick även jobba mycket med inner skänkel mot ytter tygel, särskilt i höger varv finns det ibland risk att vi hamnar för mycket på innertygeln. Vi fortsatte med samma arbete i förvänd galopp. Även där måste jag våga samla – han är stabil och byter inte om jag rider som jag ska, och att tänja lite på galoppen i förvänd är jättebra träning, både för styrka och rakriktning.
Höger öppna och sluta funkar rätt så bra, det finns mycket att göra på kvaliteten, men på det hela ser det ok ut. Åt vänster är det sämre. Öppnor får vi till men slutor är jättesvårt. Därför var det extra bra att träna detta både för Martin igår och för Paulinda idag – jag fick två olika tränares syn på hur vi ska jobba med detta. Båda konstaterar att slutan åt höger, särskilt diagonalslutan är det vi är allra sämst på. Paulinda tycker att jag till 90% ska arbeta med den i skritt för att göra grunden stabilare och arbetet lite lättare för oss. Det tror jag är jättebra! Båda konstaterade också att Grao har lätt för att gå åt sidan, det är inget problem för oss. Det är böjningen i kroppen vi måste fokusera på. Jag måste också se till att framdelen verkligen leder på spåret. När Grao blir för rak i kroppen i slutan halkar gärna baken före på diagonalen. Öppna – halvvolt – diagonalsluta är en jättebra rörelse för oss, då kan vi hitta böjningen i öppnan, hålla den genom halvvolten där jag dessutom försöker korta traven och lägga in några extra travsteg, och sen fortsätta ut på linjen med framdelen först och tänka på att bibehålla böjningen. Grao flyttar gärna över mig till höger sida, men jag fick lite av en aha-upplevelse när Paulinda fick mig att sätta mig ordentligt till vänster och föra fram vänster höft. Då blev det rätt, även om det inte blev lätt.
Även för Paulinda arbetade vi med galoppen, rättvänd och förvänd. Jag fick dessutom göra ett byte åt varje håll, från förvänd till rättvänd. Båda blev rena, distinkta och riktigt bra!
En annan sak som jag tyckte var roligt var att båda tränarna, oberoende av varandra, konstaterade att Grao och jag blivit mer välordnade och prydliga som ekipage under sista tiden. Det sticker inte ut en hov här, en bog där, en armbåge här eller en hand där längre, utan det börar bli organisation på alla kroppsdelar. Paulinda konstaterade också att vi blir mindre och mindre oliksidiga för varje gång hon ser oss. Sån feedback är verkligen roligt att få!
