Då och då hör jag talas om folk som säger att deras häst inte trivs på ridbanan. Den blir seg, olydig eller allmänt svårriden, vilket enligt dem betyder att den inte gillar att gå där.
Jag köper inte det resonemanget. Hästen är ett vanedjur och hästar gillar att göra samma sak. De blir inte uttråkade av rutiner. Jag tror inte heller att de lägger värderingar om var de jobbar sådär generellt.
Däremot tror jag att det finns hästar som blir frustrerade på banan, eftersom deras ryttare inte förmår att tillräckligt tydligt förklara vad den begär av hästen. Det skapar ett obehag, som hästen alldeles säkert kan koppla ihop med platsen. Ridbanan blir platsen där konflikter uppstår, och det är förstås inte ett trevligt ställe att vara på. Samma ekipage kan fungera bra i skogen, för där är det lättare för hästen att förstå vad den ska göra – och jag tror dessutom att många ryttare krånglar till det mycket mindre när de rider ut. Det är enklare för dem också.
Och det är ju sant – det innebär i praktiken att hästen inte gillar att gå på ridbanan. Men det är inte banan som är problemet, det är ridningen.
