Oftare och oftare hör jag åsikter som tyder på att all utrustning på hästen är av ondo. Bett, träns, sadel, skor, allt är ”onaturligt” och det finaste man kan göra med sin häst är att skippa all utrustning – men fortfarande rida som vanligt.
För mig är resonemanget konstigt. Vi sätter ju liksom inte utrustning på hästen för att jävlas? Den finns ju där för att underlätta för hästen att utföra det arbete vi ber om. Skorna gör att hästarna kan gå bekvämare på olika typer av underlag, slappna av och vila i steget. Sadeln hjälper hästen att bära oss på ett bekvämare och mer ergonomiskt sätt när vi rider. Tränset och bettet finns där för att underlätta en fin kommunikation och ett bra samspel. Och vet ni vad – till och med den förhatliga nosgrimman kan faktiskt göra det bekvämare för hästen då den stabiliserar tränset och bettet så det inte glappar och slänger.
Självklart ska vi inte använda utrustning som sitter dåligt, men varför denna övertro till att allt blir bättre och mer hästvänligt utan utrustning? Sen är naturligtvis det allra hästvänligaste att vi bara ger hästarna full service och allt serverat, men inte begär något arbete alls av dem – men det är en annan fråga. Vill vi arbeta tillsammans med dem är väl det allra sjysstaste att ge dem den utrustning som de behöver för att klara uppgiften så lätt, bekvämt och bra som möjligt?