Sent omsider kommer här sista delen i serien om att stängsla med el. Det är inte ovanligt att jag hör att folk säger att det inte spelar någon roll om de har el i staketet eller inte, hästarna respekterar det inte ändå. Jag menar att i de allra flesta fallen beror det på att det helt enkelt inte är el på staketet trots att aggregatet är inkopplat och på – eller att det är för svag el. Här kommer en felsökningslista – gå igenom den steg för steg om du har för dåligt med el i staketet. Skaffa ett mätinstrument och mät elen – att lägga handen på och känna säger lite om hur mycket el det är i staketet och något mer om hur väl du är jordad.
1. Hur rent är staketet?
Finns det mycket skarvar? Grenar sig staketet på många ställen? Finns det trådar som inte används som går i marken? Ofta är det här man ska börja med felsökningen. Om staketet är mycket skarvat, lappat och lagat och påbyggt i omgångar är det ofta lättast att ta ner all tråd och börja om från början. Varje skarv är en potentiell felkälla, bäst är att klippa av tråden eller banden så sällan som möjligt. Minst ska man gå över staketet och rensa så det inte är onödiga kopplingar, skarvar och utlöpare. Permanent öppna grindar tas bort, om det finns delar av staketet som inte används kopplas de av.
2. Hur stort är motståndet i tråden och hur lång trådlängd är det?
Om du har en tråd med 15 ohms motstånd ”tappar” du lika mycket spänning på 1 m som du gör på 1,5 km tråd med 0,01 ohms motstånd. Byt ut trådarna mot trådar med så lite motstånd som möjligt. Tänk också på att en extra tråd runt hela staketet gör trådlängden betydligt längre, vilket ger ett ökat motstånd. Alltså får du bättre spänning på varje tråd om du har färre trådar.
3. Hur ser skarvarna ut?
Att få staketet att hänga ihop rent fysiskt är lätt – att få skarvarna att leda ström bra är betydligt svårare. Se till att det är bra kontakt i alla skarvar, t ex genom att använda skarvbleck eller andra metallskarvar.
4. Hur mycket undervegetation är det?
Gräs, grenar, nässlor och annat som växer upp och ligger mot tråden jordar staketet och gör att det ”läcker”. Hur mycket undervegetation man kan acceptera beror på hur kraftigt aggregat man har, hur långt staketet är och hur stort motståndet i tråden är. Har man dåligt med spänning i tråden är det alltid en bra idé att se över undervegetationen. Riktigt kraftiga aggregat kan däremot se till att lättare vegetation som gräs vissnar under staketet om de når upp till tråden.
5. Är aggregatet rätt dimensionerat?
Om staketen är långa, har många förgreningar och/eller mycket undervegetation krävs ett kraftigt aggregat.
6. Fungerar jordningen?
Med dålig jordning fungerar staketet dåligt, hur bra de andra delarna än är. Även hästarna måste jorda bra när de rör vid staketet. Tjock päls och täcken gör att hästen leder strömmen till marken sämre. Skor på hästen ökar ledningsförmågan. Blöt mark leder ström bättre än torr mark. Mark som det är tjäle i leder också sämre. Mät spänningen mellan aggregatets jordpol och marken, om den är högre än 300 V bör man bättra på jordningen, helst ska den vara bara några volt.
Elsäkerhet
När man konstruerar ett elstängselsystem bör man även se över säkerheten. Stötarna från staketet är obehagliga men inte skadliga. Enligt lag ska man sätta upp varningsskyltar på staket som gränsar till allmän väg.
En större fara är naturligvis brandfaran. Som alltid när man har med el att göra är det viktigt att ha ordning och reda och hålla saker och ting dammfritt. Aggregatet bör sitta utomhus men väderskyddat och på en yta som är brandsäker. Ett sätt att lösa det är att placera det i ett särskilt metallskåp. Så här ser vårt skåp ut, placerat utvändigt på en stenvägg.
Elstaket är dessutom känsliga för åska. Om blixten slår ner i staketet leds den genom ledningarna in i aggregatet och slår sönder det. Har man otur kan det dessutom börja brinna i aggregatet. En enkel åskledare placerad mellan staketkopplingen och aggregatet minskar risken avsevärt.
