Igår var det full fart! Jag började med att åka och intervjua dressyrryttaren Susanne Oberlies för ett porträtt i Ridsport. Den typen av intervjuer, när jag kan träffa en intressant person ansikte mot ansikte och sitta och prata hästar och ridning är det absolut bästa med mitt jobb. Jag har superkul och jobbar samtidigt! Jag hoppas kunna få till ett bra reportage av Susannes berättelse – hon har både kloka synpunkter om dressyr och ridning och självdistans och humor.
Därefter åkte jag vidare till Hamilton Horse i Staffanstorp för att träffa sex ridlärare som vill ha hjälp med att få igång WE på sina ridskolor. Från början var det ju tänkt att Johanna Nygren från Hagens Ridcenter skulle ha haft hand om det passet och dessutom haft en clinic på kvällen. Nu fick hon åka in och opereras i förrgår, så jag hoppade in som stand in. Även detta var fantastiskt roligt! Att prata om WE är ju ungefär lika roligt som att prata om dressyr. Vi gick igenom hur WE på ridskolan både är bra för hästarna, nyttigt för eleverna och roligt för alla inblandade. Jag tipsade även om de nyexaminerade C-tränarnas arbete om säker inlärning av WE-hinder.
Jag fick även tillfälle att se Lotta Hamiltons fina femårssto Mahonia som går i topp i sina årgångsklasser i Danmark.
På vägen hem passade jag på att handla lite, trots att jag egentligen skarpt ogillar att handla på fredagar klockan 17. När jag skulle åka från affären startade inte bilen! Vår bränslemätare är lite opålitlig och jag insåg ganska snart att jag hade blivit lurad av den, det var nog inte riktigt kvarts tank som den hävdade. Det spöregnade. Jag promenerade över till Landäng, där jag tänkte att chansen att hitta någon som kan hjälpa mig är större än på ICAs parkering en fredagseftermiddag. Och mycket riktigt, där står Catharina från WE-kommittén, som jag skilts ifrån på Hamilton Horse en timme tidigare. Hon körde mig till en bensinmack där jag köpte en dunk och fyllde mied diesel. Det gjorde susen. Nu bor dunken full med diesel i bilen och jag håller noggrann koll på trippmätaren istället för bränslemätaren i fortsättningen.
Hemma var ridbanan rätt blöt av de 35 mm regn som kommit under de 20 senaste timmarna, så det var rätt skönt att ta beslutet att krypa upp i soffan efter att hästarna fått komma in.