Hästhantering

Polare

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Vi har ju hela tiden haft en plan för Polo med målet att han ska gå med de andra hästarna. Det finns många skäl till att ta det stegvis. Ett av de viktigaste är förstås smittsprindning, men vi vill även göra själva ihopsläppet så odramatiskt som möjligt. Polo var ju ändå hingst till januari och har förstås inte gått med kompisar under sitt vuxna liv.

Direkt när hästar kommer till oss får de stå i vår tidigare fölbox. Den har inga grannar och har höga galler på alla sidor, så de har ingen direktkontakt med de andra. Däremot ser de dem givetvis bra. De får också gå i vår rasthage, som har ungefär fem-sex meter till närmaste hage. Det finns alltså ingen möjlighet för hästarna att nosa på varandra, men de ser varandra bra även ute. Så har Polo gått nu ett tag, och när han hade varit här i ett par veckor tog vi även ett träckprov på honom. Vi har aldrig haft bekymmer med mask hos våra hästar från Portugal, och även den här gången var resultatet bra – med 0 epg.

Om vi inte har sett några sjukdomssymptom på någon häst efter ungefär tre veckor börjar vi ge hästarna lite mer kontakt. Först kan de få nosa på varandra genom boxgaller, sen utan galler men med boxvägg emellan. Under en period får de göra det dagligen. I slutet av den perioden tog vi även av Polo bakskorna inför ihopsläpp. Otto går helt utan skor.

Vi hade egentligen tänkt släppa ihop Otto och Polo i hagen förra helgen, men då stod ju Otto med en hovböld, och det är givetvis inte lämpligt tillfälle för hopsläpp. Men han har läkt bra, så idag tog vi steget och släppte ihop dem. Eftersom både Grao och Xipo fortfarande är konvalescenter efter sina skador är vår plan att de får gå ihop i en hage och ungdomarna Otto och Polo i en hage under hela betessäsongen. Till vintern siktar vi på att ha alla fyra tillsammans.

Otto och Polo får börja med att gå i en begränsad del av vår stora vinterhage. Vi började med att leda dem runt staketet så de säkert såg vilken yta de har och var staketet är. Sen släppte vi samtidigt, en bit in i hagen och gick undan. Först insåg de nog inte ens att de var i samma hage, men ganska snart gick de fram och hälsade. Det blev lite pip och skrik och några sparkar i luften, men inte värre än så. Efter en stund lade vi ut hö i lådorna och då ställde de sig och åt i varsin låda, för att sen övergå till att äta ur samma låda. Då och då leker de lite med varandra. Idag fick de ha grimmor på – vi vill ha bra möjligheter att fånga dem om de skulle gå igenom staketet eller vi skulle behöva sära på dem. Men jag tänker att de redan imorgon får gå utan grimmor. Grimmorna utgör ju i sig en risk, särskilt för lekande hästar. Båda två är ju fortfarande relativt unga killar.

Även om man är noga med förberedelserna är ett ihopsläpp alltid en risk. Det är en lättnad när det går så här bra.

Malmö/Pyssel

Lite lek med AI

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Idag på jobbet hade vi ett pass som handlade om AI i utbildningarna. Vi har pratat lite om möjligheterna kollegor emellan, och jag tror att rätt använt kan vi ha nytta av bra AI-tjänster. Jag blev inspirerad och bad ChatGPT göra en bild åt mig. Jag ville ha en bild i somrig målad stil med ljusa färger av en ryttare i svenska landslagskläder som rider WE-hindret ttre tunnor på Ribersborg med Turning Torso i bakgrunden. Tja, första försöket gick ju sådär. Det blev en häst som hoppar ett vanligt hinder. Jag bad att få bilden korrigerad. Även det gick sådär:

Chat GPT var dock väldigt nöjd med korrigeringarna: Nu har vi en ny version där ”tre tunnor”-hindret från working equitation visas korrekt – med tunnorna i triangelformation och ekipaget i en tight sväng runt en av dem.

Du sade:

Ekipaget på bilden hoppar över hindret och rider inte enligt beskrivningen ovan.

ChatGPT sade:

Du har helt rätt igen – och tack för att du är så uppmärksam! 🧠🐎
Det här ekipaget hoppar fortfarande snarare än rider i den typiska WE-stilen runt tunnorna.

Låt oss göra det ordentligt nu:

I working equitation-uppgiften tre tunnor rider ekipaget ett klöverbladsliknande mönster runt tre tunnor i triangelformation, i samlad galopp med tydliga, kontrollerade svängar – inte hopp.

Jag uppdaterar prompten för att tydligt instruera modellen att:

Fokus ligger på precision och kontroll, i WE-stil

Hästen inte hoppar

Ekipaget rider i samlad galopp runt en tunna

De tre tunnorna står i en triangelformation på sanden

Nä, det blev inte bra det heller. Det blev ytterligare en häst som hoppade över ett hinder med tunnor. Den här gången med Malmö Slott i bakgrunden – även om ChatGPT stolt deklarerade att det var Turning Torso.

Jag bytte hinder till sidvärts över bom. Det gick dåligt det med, men under tiden hade vi en rätt underhållande konversation om olika WE-hinder och utmaningarna med dem. Det är ändå lite kul med en diskussionspartner som hela tiden är nyfiken och artig och ställer riktigt bra frågor och fångar upp ens svar!

Jag bestämde mig för att istället försöka få till en bild med tjuren, och det var en bättre idé – då försvann alla hopphinder som envist dök upp överallt och hela tiden. Jag bad om ytterligare en med blicken lyft, och fick det – men en fulare hjälm. Jag försökte även få till en ordentlig lans, men gav upp på det. Det är allt lite underhållande ändå!

Och de blev i alla fall betydligt bättre än bilden som wordpress egen AI skapar:

Dressyr/Polo

Sänkt frekvens

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Polo har ju bara varit här i några veckor än, och vi har inte riktigt hunnit rida ihop oss. Men idag såg jag en film från mitt första riktiga ridpass på honom här hemma och sen ett klipp från träningen förra helgen. Det var kul att se att jag på den korta tiden ändå fått ner frekvensen i traven tydligt! Det är ju något jag jobbar en hel del med, så det är förstås glädjande att se framsteg, om än små än så länge.

Tanken var att Ulrik och Otto skulle träna för Susanne idag, men i fredags kväll när han kom in var han halt. Vi misstänkte en hovböld och lördag morgon var det tydligt att det var precis så. Ena ballen på höger bak var rejält svullen och varm. Han fick på ett våtvarmt omslag för att påskynda bölden. I det läget är det ju ändå praktiskt att vi kan gå in som ersättare för varandra. Polo och jag har inte ridit jättemycket under veckan eftersom jag varit i Stockholm och jobbat, men det var egentligen inget större bekymmer.

Däremot var jag rätt nervös för att lasta och köra i stormen. Vi tränar ju normalt på utebana, men jag bokade in ett ridhus. Jag känner inte Polo tillräckligt väl än, och det kändes som om vi får ut mer av träningen på det sättet. Det är ju inte heller kul för tränaren att stå och skrika i storm tänker jag. När jag skulle packa släpet blåste det så mycket att jag inte vågade ställa upp dörrarna. Jag var helt enkelt rädd för att de skulle blåsa sönder i gångjärnen. Vi gjorde så att Ulrik fick gå ut och öppna när Polo och jag var färdiga att lasta och stänga så fort vi kommit in. Sen åkte Polo duktigt trots att det drog en hel del i släpet när vi körde.

Vi fortsatte träna på att sänka frekvensen i trav, den här gången både under lättridning och nedsittning. Vi arbetade med serpentiner med lugna omställningar, skänkelvikningar och öppnor. Jag red även en del på kvartslinjerna så Susanne kunde se om vi klarade av att rida rakt och spåra utan väggen.

I galoppen jobbade vi också med lugn och med lite förvänd galopp. Det var inte helt lätt, någon gång red vi lite för fort och någon gång lite för långsamt/för låg energi. Även i galoppen testade vi några kvartslinjer för att stämma av rakriktningen.

Jag fick även jobba en del med min sits. Jag har en vänsterhand som lätt hamnar på rymmen. Jag fick även jobba med att ha degig rumpa och sänkta knän, samtidigt som jag sträcker på överlivet.

Jag tycker vi är på rätt väg med takten och kontakten. Däremot är vår kommunikation inte klockren ännu utan det blir en del missförstånd, och övergångarna blir inte alltid så bra.

Arno

Kärt återseende – besök hos Arno

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Jag har träffat Arno igen! Det är snart sex år sedan vi sålde honom, och jag har inte träffat honom sedan dess. För drygt ett år sen blev jag kontaktad av Isabel, som då hade köpt honom. Som uppfödare är sånt verkligen roligt, det är fantastiskt att få kontakt med ägare som älskar en häst som man fött upp. Och Arno är verkligen högt älskad!

Ingen kan ta miste på det starka band som finns mellan Arno och hans ryttare. Arno är ju en häst med stor personlighet, och Isabel är en hästmänniska och ryttare som matchar upp honom bra och både kan ta tillvara på och uppskatta hans egenheter. För Arno är verkligen en stor häst, både fysiskt och mentalt! Han var över 180 när vi sålde honom och han är ju inte direkt mindre nu. Men så flott han har blivit!

Jag fick träffa honom i stallet och se att han fortfarande charmar alla i sin omgivning och ser till att få lite morötter när han håller på. Sen såg jag när Isabel red honom. De har blivit så himla duktiga tillsammans. Arno hade inte tävlat så mycket när Isabel köpte honom, och han var utbildad till ungefär Lätt A. Under förra året tävlade de en hel del, och gick från Lätt B till Msv B med fina resultat. Jag gillar verkligen Isabels lekfulla inställning till dressyr, hon och Arno har verkligen roligt tillsammans när de jobbar med saker som faktiskt är ganska svåra för en häst med så stor kropp. Isabel tvekar inte heller att ta av sadel och träns och avsluta passet lika lekfullt, helt utan utrustning.

Dressyr/Grao Duque/Polo

Lite hemarbete

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Både Polo och Grao jobbar oftast hemifrån. De har en bra arbetsplats precis intill stallet, praktiskt! Graos arbete är ju fortfarande av karaktären arbetsträning. Han är nu uppe i sammanlagt tre minuter trav varje pass. Grao tycker det är töntigt att arbetsträna. Vi har haft diskussioner om lämpligheten av såväl galopp som passage som rehabgångart. Men idag travade han faktiskt riktigt duktigt.

Polo fick fortsätta med jobbet som vi gjorde tillsammans med tränaren igår. Vi red stora åttvolter och mjuka serpentiner i trav och arbetade med att matte skulle ha vänsterhanden stilla och på plats och Polo skulle ha alla ben rakt under sig och arbeta i lugn takt över ryggen. Vi gjorde även en del långa svaga skänkelvikningar och några öppnor.

I galopp började vi på 20-metersvolt, och då och då bytte jag om volt med ett byte vid X. Därefter tog vi upp en gammal favoritövning – förvänd galopp på stora mittvolten, ett halvt varv i taget, med en tiometersvolt, rättvänd, ut mot varje kortsida. Jag brukar börja övningen med att rida i rättvänd galopp på 20-metersvolten vid A eller C. När galoppen är bra lägger jag en 10-metersvolt vid A eller C. Från den öppna sidan av den volten rider jag ett halvt varv på stora mittvolten, i förvänd galopp. Därefter lägger jag en ny 10-metersvolt mot den andra kortsidan, och så fortsätter vi så. En sak som jag gillar med den övningen är att de små volterna hjälper till att skapa en god kvalitet i galoppen som jag har nytta av i den förvända halvvolten. Jag rätar ut hästen lite för att följa det större voltspåret, men bibehåller ställningen. Hästen ska ju vara ställd åt galoppsidan i förvänd galopp. Genom att jag bara rider en halv 20-metersvolt i förvänd och sen går över i rättvänd på den mindre volten hinner jag inte heller tappa isär hästen. Målet är att rida de små volterna ganska samlat och att sen länga sprången något, utan att springa iväg, för att sen komma ihop igen.

För Polo var den stora utmaningen med övningen att spåra i den förvända volten. Han hamnar lätt i ett tvärande läge, så jag måste rida bra. Vid behov tog jag ett par varv på den lilla volten så jag alltid var väl förberedd när jag gick ut på den stora.

Vi avslutade med ett par galoppserpentiner med byten, att byta är roligt och vi känner oss duktiga.

Dressyr/Polo/Träning

Ytterligare träningsdebut för Polo

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Idag har Polo och jag varit iväg hos Susanne och tränat dressyr. Det var spännande att se hur han skulle ta omgivningarna, omständigheterna och förstås vad Susanne skulle tycka om honom. Träningarna är på en utebana med många hästar i hagar runt omkring, bland annat en ganska livlig tvååring. Polo tittade med stora ögon på allt, men uppförde sig väl. Det allra märkligaste var nog de stora speglarna! Vi började med att vända över en bra bit ifrån dem, men gick sen successivt närmare för att till sist rida precis intill dem.

Susanne noterade givetvis de svagheter som vi har. Polo är ju ännu rätt så instabil i kontakten och tycker det är jobbigt att arbeta över ryggen. Det resulterar i att han svänger ut rumpan och ökar den redan höga takten. Vi började att arbeta i trav, vilket ju jag bedömer som hans mest svårjobbade gångart i dagsläget. Jag fick rida serpentiner och skänkelvikningar i lättridning, där jag satte en låg takt genom att rida lätt långsamt. I serpentinerna var vi noga med att han inte fick rinna iväg i omställningarna och att han skulle ha stöd på yttertygeln och spåra i bågarna åt båda hållen. I skänkelvikningarna var fokus på att han inte skulle rinna iväg snabbt åt sidan, utan att de blev långa och relativt svaga – och framför allt att det var jag som red tvärningen steg för steg. I högervarvet behöver jag ibland ställa lite vänster för att rakrikta och undvika att rumpan svänger utåt. I vänstervarvet behöver jag flytta in framdelen, framför allt vänsterbogen, så den linjerar med rumpan som där lättare ramlar inåt. Om någon kommer ihåg blogginläggen från mina första år med Grao låter det här nog rätt bekant – det är ju precis samma saker!

I galoppen arbetade vi vidare med samma arbete. Jag upplever att det är lite lättare att få ner takten i galopp och det gör att arbetet känns lite lättare där. Jag arbetade även med att fatta galopp ur en rund och eftergiven form, för att få bättre fattningar. Just övergångarna känns än så länge lite svåra för oss, och det tror jag mest beror på att vi inte känner varandra så väl än. På Grao tänker jag ju bara övergång och får oftast väldigt mjuka och bra övergångar. Men när jag tänker efter inser jag ju att det inte var så i början.

Jag fick också visa att vi både kan vända diagonalt och fortsätta i förvänd galopp och att vi kan byta på diagonalen. Dessutom fick vi på slutet visa upp vår väldigt fina ökade skritt – det känns faktiskt fantastiskt att sitta på en häst där jag bara kan länga ut tygeln och han skrittar på genom hela kroppen utan spänningar.

Gårdsarbete/Ridbana

Fyrhjulingen är åter på banan

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg har vår fyrhjuling varit trasig ett tag. Det var lite knepigt, för komponenten som behövde bytas var inte helt lätt att få tag på. Agromaskiner i Tomelilla var väldigt hjälpsamma och letade, och till sist hittade de ett ställe där privatpersoner kunde beställa den, men tyvärr inte företag. Vi beställde komponenten och förra veckan kom den (eller två, då frakten var det dyraste tyckte vi det var lika bra att beställa två på en gång). Nästa problem var att få iväg fyrhjulingen – retligt nog är den några centimeter för lång för vårt släp.Men även där levererade Agromaskiner – de har ett släp som vi fick låna. Jag hämtade det på fredagkvällen, så vi hade helgen på oss att lasta fyrhjulingen, som ju alltså inte startar. Tack vare det väldigt smarta släpet gick lastningen lätt. Släpet är tippbart, så det blir en lång sluttning upp, och sen balanserar det över när vikten är över hjulaxeln. Fyrhjulingen är ju dock rätt tung att putta – men även det löste sig. Längst fram på släpet satt en vinsch med en krok, ett band och en vev. Vi fäste kroken i fyrhjulingens vinschkrok och så vevade jag. Utväxlingen var utmärkt, så jag kunde veva upp fyrhjulingen helt själv och Ulrik kunde fokusera på att styra. Så tidigt måndag morgon körde jag och lämnade av den – och idag kunde jag hämta! Även denna gång med lånesläp, men nu gick den ju att köra upp och köra av igen. Ulrik sladdade banan direkt, det blev superfint som vanligt. Nu återstår för mig att lämna tillbaka släpet vid 7 i morgon bitti. Sen ska vi åka och köpa gödning och kalk till sommarhagarna och få ordning på dem med.

Polo/Working Equitation

Träningslycka

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Det är ju rätt länge sedan jag tränade WE nu. Idag har Polo och jag rått bot på det, med vår första gemensamma träning. Det är spännade och lite nervöst att göra saker ”första gången” med ny häst, och för Polo har det ju varit rätt mycket nytt på kort tid. Men han gjorde allt så bra! Lastningen gick bra, och att tränsa i släpet och lasta ur gick också jättebra. Jag longerade lite i solen på utebanan, och Polo hade mycket att titta på men skötte sig väl. Vädret har varit jättefint i några dagar, men idag var det fantastiskt. Vi hade hela 16,5 grader! Sen sadlade vi, men jag väntade med att sitta upp tills vi hade gått in i ridhuset och skrittat runt några varv där.

Polo är alltid lite spänd i början när jag sitter upp, och jag har upptäckt att spänningen släpper bäst om jag ganska snart kommer upp i galopp och låter honom rulla på ett ganska bra tag innan vi börjar göra något. Efter det är det mycket lättare att börja arbeta tillsammans.

Första hindret var en enkelslalom. Det är ett så bra hinder att börja med, det stämmer av takt, tempo och liksidighet bra. Vi red slalomen i trav några gånger åt varje håll. För varje gång blev vägarna bättre och takten lugnare och svängarna mer liksidiga. Sen provade vi även i bibehållen galopp. Det var inga problem alls. Jag ska bara sitta helt lugn, göra så lite som möjligt och titta upp och se vägen framåt så går det som en dans.

Därefter red vi två tunnor, både i trav och i galopp med byten. Det blev något missförstånd någon gång, men även där gick det bra när jag bara satt still och gjorde så lite som möjligt. Nästa hinder var ryggning i slalom. Vi har aldrig ryggat tillsammans, så jag valde att inte göra slalom utan att rygga rakt. Där har vi lite förbättringspotential! Vi behöver absolut jobba med ryggning. Vi valde att skritta in och göra halt vid mittpinnarna så ryggningen inte blev så lång. Hemma ska jag göra ännu kortare ryggningar till en början tänker jag, bara ett eller två steg till att börja med.

Sista hindret var fålla. Även är blir min uppgift att bara sitta still och lita på Polo. Jag behöver bara försiktigt förstärka med ytterskänkeln när jag går ut för att tala om att han ska fortsätta galoppera. Galoppen inne i fållan funkade jättebra. Däremot hade vi lite svårare med vändningen, där behöver vi arbeta mer.

Polo och jag känner ju inte varandra ordentligt än, och han är fortfarande ung och inte så stark – men oj så roligt vi hade! Och det här känns verkligen spännande för framtiden – vi har mycket att jobba med men det finns också en hel del potential.

Även lastning och urlastning hem gick bra, och väl hemma blev det lite svampning med ljummet vatten och sen en riktigt gorull i hagen.

Gårdsarbete

Vi har överlevt vintern!

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Idag har det varit den där första dagen då det faktiskt är riktigt behagligt att vara ute. Den där dagen då man till och med kan titta ut och tänka – jag kanske skulle gå ut med soporna? Nu hoppas vi att det kommer fler och fler såna dagar framöver. Jag har passat på att få lite utesaker gjorda. Grovtvättmaskinen har fått jobba och tvätta både täcken och schabrak som sen fått torka på vår innergård. Jag gick verkligen ut med soporna och konstaterade att de första violerna som växer vid häcken på väg till soptunnan har slagit ut – det är så härligt när det doftar viol. Polo tog en liten tupplur mitt på dagen i solen också. Han var rätt varm under sitt tjocka täcke, så jag tog bort linern så det blev lite tunnare.

Vår fyrhjuling har varit trasig ett tag så vi har inte kunnat sladda banan. Tyvärr har Polo sprungit lite väl intensivt på den när jag longerat. Jag byggde ihop en enkel lite lättare sladd än det tunga galler vi normalt använder. Jag fick igång gräsklipparen för första gången för säsongen och drog det lättare gallret med den. Det blev riktigt fint! Det tar ju lite längre tid än med fyrhjulingen, och de djupaste spåren fick jag inte helt bort, men om jag kör en gång till i helgen kommer de också vara borta. Jag hann inte dra kanterna med vår handdragna kantskrapa, men jag ska göra det i morgon också.

gödsel/trädgård

Skitrent

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Häromdagen kom en grannbonde och hämtade vår gödsel. Det känns bra att bidra till jordförbättring i det lokala jordbruket. Jag bad att få lite sparat också, så jag har till odlingarna i sommar. Det är över två år sen vi tömde sist, så det innersta och understa var riktigt bränt och fint, blir kanon i rabatterna.