Året närmar sig slutet och det är dags att titta på hur jag ligger till med 2023 års mål för Grao och mig. Ridmässigt känns det som ett år som gått väldigt fort. Jag har hunnit träna och tävla en del WE, men tyvärr har jag inte hunnit träna så mycket dressyr som jag egentligen önskat. Målet jag satte upp för året var:
Tävla Msv B och Msv A i WE utan några betyg lägre än 6 på några bedömningsgrupper eller hinder.
Dessutom hade jag ett kvarstående mål för 2022 – att bygga en trägrind och träna på den. Det målet kan jag börja med att lägga åt sidan – det är gjort. När det gäller huvudmålet ovan har jag inte lyckats med att rida en hel klass utan underkända hinder än.
En stor utmaning under året har varit att jag haft rätt ont i höger höft och ben. Det har gjort mig oliksidig och har troligen varit ett direkt hinder för bytena till höger som varit riktigt svåra för oss ett tag. Jag är mycket bättre nu, och det gör att bytena också funkar bättre. Däremot har jag fått ett mycket större lugn i ”lugnhindren” än jag hade för ett år sedan, och det finns inga hinder som jag inte har haft 6 eller högre på. Förra vintern tränade vi mycket på att stå still, och det har gett resultat. Vinterns ”lugn-träning” handlar snarare om att hitta ett lugn i galoppen och kunna göra hinder efter hinder utan att nivån av anspänning ökar. Jag vill kunna släppa lite på samlingen, men ändå kunna rida långsamt. Vi är väldigt mycket på bakbenen, vilket förstås är bra, men det ökar också explosiviteten. Just nu behöver vi inte det. Jag är på det hela taget rätt nöjd med årets tävlingar. Jag har även i år rest mycket i jobbet, vilket förstås går ut över kontinuitet i träning och jag har gjort ett par tävlingar med alldeles för få ridpass veckorna innan. Trots det upplever jag att vi är stabilare än för ett år sedan. Vi tar oss inte bara runt på hastighet och lite tur, utan vi kan rida banorna. Min taktik när det gäller speed under året har varit att rida långsamt men effektivt. På någon tävling har det väl gått sådär, men vi har faktiskt gjort flera speedrundor som jag är riktigt nöjd med. Det är inte full speed, och ibland har vi tappat en hel del tid på att trassla i något hinder – men vi har ändå haft konkurrensmässiga tider. Två gånger har vi varit tvåa i speeden, trots tidskrävande missar och ingen maxhastighet. Det vi vinner på är effektivitet och att vi kommer iväg bra från stillastående. Fortsätter vi att jobba på samma sätt och blir bättre på att inte trassla kommer vi vara ett riktigt bra speedekipage så småningom.
Jag har valt att inte träna så mycket på en hand i hinder. När vi blir bättre på att hitta lugnet kommer det gå lättare – att träna på en hand nu tror jag inte är så konstruktivt.
Vad ska jag då göra 2024? Jag återkommer med någon slags målformulering – med en ganska fri tolkning av ordet ”mål”. Egentligen har jag rätt svårt för det där med mätbara mål eftersom den typen av mål sällan blir det som jag verkligen ser som ”mål” utan de är mer olika saker man kan göra för att närma sig det. Men jag vet ju vad jag själv menar, och tar inte så himla allvarligt på det. Egentligen är ju mitt enda mål att Grao och jag ska ha kul tillsammans. Råkar vi lära oss saker på vägen är det bara ett plus!
