Den första januari i år blev det lag på att alla katter ska registeras i Jordbruksverkets register. Det innebär att alla katter (över 14 år) också behöver vara ID-märkta. Jag tycker detta är toppen av många olika skäl, inte minst för att det ger katten högre status. Även om kattens status generellt sett höjts mycket under min livstid så ses de fortfarande inte av alla som lika mycket husdjur som t ex en hund. Däremot så har antalet halvvilda ladugårdskatter minskat avsevärt, och katter som Sixten, som ju kom gåendes hit och flyttade in, är inte lika vanliga som förr. Det märks inte minst på att det faktiskt blivit svårare att få tag på en ”vanlig bondkattunge” och det numera är fullt möjligt att ta några hundralappar betalt för kattungarna. Det tycker jag också är jättebra! Det bästa är förstås om den som föder upp kattungarna också ser till att de är hälsokontrollerade, har fått sin första vaccindos och gärna är id-märkta innan de säljs. Det har ju inte våra varit, så vi har fixat det själva.
Våra katter har vi tidigare registrerat i ett föreningsägt register. Om de skulle komma vilse är det ju bra att det går att hitta oss som ägare genom att avläsa chippet. Tidigare katter har även haft halsband med namn och telefonnummer i, men Sixten vägrar halsband totalt. Nu går det alltså även att hitta oss via Jordbruksverkets register.
När registret öppnade de första dagarna på året blev det kaos och systemet gick ner. Det gladde mig! Det innebär ju att kattägarna faktiskt tar detta på allvar och att många verkligen ville göra rätt och registrera sina katter direkt. Att sen systemet inte är dimensionerat för den anstormningen har en del raljerat över, men det är ju inte så konstigt. Det är förstås dimensionerat för att klara en vardag med normalmånga registreringar, inte att alla ska registrera precis samtidigt. Sen löste sig ju dessutom detta rätt fort och redan efter någon dag funkade registreringen alldeles utmärkt. Saker som mobilt bank-id och swish har verkligen gjort administration enklare! Det kostar 40 kronor per katt att registrera, en trevligt måttfull avgift, och i och med att man swishar går inga pengar till att skicka ut räkningar, som fallet var när vi registrerade vår gård som anläggning och hästarnas hem.
I registret anger ägarna kattens färg och särskilda kännetecken! Jag är lite nyfiken på alla fantasifulla beskrivningar som kommer finnas där, kattfärger är ju ingen lätt grej. Jag hade nog helst skrivit ”viltrandig, grå och gul” på våra katter. Men jag försökte i alla fall att få rätt benämningar, så Märta blev blåtabby med vita tassar, bröst och nos, Agnes svarttabby (vilket kanske borde ha varit bruntabby) och Sixten rödtigré med vita tassar och bröst. Ulrik skrev även in att Sixten har ovanligt kort svans, vilket ju onekligen är ett kännetecken på honom! Jag blev sugen på att ladda upp bilder också, som sagt, kattfärger är svårbeskrivna.
