Nu har vi hunnit fixa och packa ihop vår skidutrustning så den är färdig att använda nästa år. Vi har båda två fått ihop utrustning som vi är väldigt nöjda med. Vår målsättning är att hitta utrustning som är funktionell och mångsidig. Då vi åker tåg kan vi inte ha med oss hur mycket som helst, utan vi vill ha smarta lösningar som kan kombineras och fungera i olika typer av väder och åkning.
När det gäller kläder är passform en extremt viktig komponent. Kläderna ska sitta bra. Det innebär att vi provar oss igenom lite olika innan vi köper. Vi har ju inte trådsmala modellkroppar, så det gäller att hitta kläder som funkar för vår kroppstyp.
Först gäller det att hitta ett bra underställ. Skidåkning går ut på att åka intensivt och bli svettig, för att sen sitta still eller stå i en lift. Det innebär att kläderna måste klara av att transportera ut fukt och dessutom hålla värme när de är fuktiga. Principen är ju samma vid ridning. Jag använder ylleunderställ från Kari Traa, och Ulrik har en yllepolyesterblandning från Pierre Robert. Fördelen med de här kläderna är att de inte luktar skunk efter några dagar heller, vi hänger alltid upp dem på vädring under natten. Är det bara några få minusgrader räcker för det mesta en underställströja under skidjackan. Är det kallare kompletterar vi med en fleeceväst i powerstrech eller om det är riktigt kallt – en sportig ylletröja. Jag har en från woolpower och Ulrik har en från Ullmax. De är dessutom mycket användbara som ridtröjor på vintern, även då med underställströja under.
På underkroppen har Ulrik knäskydd och knälånga kompressionsstrumpor i ylle. Det gör att han inte så ofta använder långkalsonger utan nöjer sig med ett par extra fleecekalsonger. Jag har också kompressionstrumpor, men har även långkalsonger när det behövs. Jag har ett par tunnare trekvartslånga och ett par hellånga från Kari Traa. Utanpå det har jag vanliga täck-skidbyxor, Ulrik har ofodrade hängselbyxor som är 20 år gamla.
Vi köpte för ett par år sedan varsin jacka från Craft för att rida i. De är jättebra, både till det och till skidåkning. Att sen jag har en rosa och Ulrik en blå av samma modell, så vi ser ut som ett par på husvagnssemester – det får vi bjuda på!
Jag tycker skidhandskar är ett jättesvårt ämne. Billiga handskar har dålig passform, och det absolut vanligaste märket, Hestra, verkar vara gjort för händer som inte har så många likheter med mina. Överlag tycker jag att handskar gjorda för skidåkning är klumpiga och passar jättedåligt. Ok, du behöver kanske inte ha så mycket finmekanik i fingrarna i backen, men jag vill ändå känna att jag har det!
Förra året hittade Ulrik till sist ett par Roeckl-skidhandskar till mig. Han beställde dem eftersom jag kan ha deras ridhandskar – och de passade! Dock är jag inte särskilt frusen om händerna, så när det inte var så kallt i Åre i år tyckte jag att de blev varma och klumpiga. Jag hittade ett par handskar från Kari Traa, som var gjorda för löpning och cykling – tunna, smidiga och med utmärkt passform. Jag köpte dem och de är nu mitt varmvädersalternativ. Utöver det kan jag tänka mig att åka skidor i mina vinterfodrade ridhandskar, även de av märket Roeckl. De är smidiga, sköna och mittemellan de båda andra i värme.
